Mina tatueringar och dess betydelser :)
va roligt att se att ni tittar in på min blogg och ser vad jag har att skriva :)
Idag klev jag upp väldigt tidigt då jag skulle in till Hudik och lämna lite papper på arbetsförmedlingen, så om några få dagar startar min praktik hos min styvpappa Kent. Han har som sagt en taterarstudio i Hudiksvall.
Så när jag lämnat papperna så gick jag över till Kent och pratade lite, sen var det att bege sig hem så det inte skulle följa med ytterligare en taklampa jag funderat på in till vardagsrummet, hahah! Clas Ohlson har mycket fins, och de har ochså väldigt bra bakgrejer har jag hört. Så det blir väl att jag får shoppa loss lite där efter jag fått tag på min Aloe Vera jag suktar efter, då jag sett att de finns lite mindre varianter av dom på IKEA.
Just nu har jag fem stycken tatueringar, alla gjorda av Kent, jag är nöjd med varenda en av dom med, det enda är att jag skulle vilja fixa till håret och lite av handen på min sjöjungfru och kanske få in lite färg, så den blir lite mera levande, jag har kört mycket svart/vit och lite brunaktig färg då jag ändå vill hålla det hyffsat neutralt.
Och Johan ska få tatuera sig på fredag förmiddag, så det blir hand andra tatuering. Jag tycker detta ska bli så spännande, då jag vet så väl att Johan kommer passa i den, jag berättade ju för er att han fick en tatuering av mig i födelsedags present. Och som tur ser även Johan fram emot att få den tatuerad.
Hahaha, jag måste ha "dåligt" inflytande på min Johan, då när han och jag först träffades så hade han lockigt /flurigt hår, och otatuerad, och nu har han helt bytt frisyr och ska få sin andra tatuering. Hans första tatuering var mitt namn på hans bröst, och min senaste var hans namn på sidan av min handled, samma textsnitt och storlek blev det! :)
Väldigt många säger att man inte ska tatuera i namnen från sina flick/pojkvänner/sambos, kalla de vad man vill, men jag tycker att nu när hans namn sitter på min kropp, så fattar jag inte vad alla jollrar om, haha! Och när man säger det så kan ju kommentarer som "men tänk den dagen de kanske tar slut", då känner jag för det första, lägg er inte i vårat liv och spekulera, det är våral val, och vi trivs med det, och de andra ja, just det, de är på min kropp. End of storry.
Detta är den första jag gjorde då jag vart 18 år gammal. Jag var inspererad av Journey, de har väldigt många bra låtar, men just denna låt var något speciellt, och det är en väldigt meningsfull mening. Så när man tvivlar hit och dit så kan man alltid titta på atmen och få ett gott råd.
Min dåvarande bästavän Thess satt då med och höll min mand då jag tyckte att denna tatuering gjorde fruktansvärt ont. Och jag minns när hon tittade på mig och sa med en mjuk försiktig stämma -Emelie, kan du släppa min hand? och jag frågade då varför, när jag satt där i min irritation just för att det gjorde ont, så säger hon -Jo, jag börjar få lite ont i handen. Då tittar jag på henne och säger -Du har inte hälften så ont som jag har! (hahaha) men när jag släppte hennes hand så hade hon fått märken av mig och blivit nästan vit om fingrarna hahaha! Förlåt Thess, jag satt i min egna värld! hahah!
Detta är min andra tatuering som ska fyllas i på några ställen då det trillat av sårskorpor med färg i redan från början, men jag har inte haft tid att fixa det, men snart så ska jag även göra det med. Varför jag valt just en sjöjungru är för att jagälsar verkligen Den Lilla Sjöjungrun- filmen och har alltid gjort. Även Peter Pan då han satt där i Sjöjungfrubuckten. Så helst av allt vill jag ha alla sjöjungrur där som en ryggtavla, med vattenfall och stenar mm. Denna satt vi med en sittning, sedan var jag nöjd.
Detta tatuering som är tilläggnad min morfar, den betyder väldigt mycket för mig. Då jag haft väldigt bra relation med min morfar, och jag gjorde den några månader innan han gick bort. Morfar tycket verkligen inte om tatueringar, då han föddes i "fel" generation. Då jag visade denna tatuering för honom första gången såg han först inte att det stod "Morfar", så han sa-men usch och fy, usch och fy, inte nå sånt där! Så säger mormor när hon ser vad det står - Men Dan, titta vad som står! Och När min morfar såg skeppet och "morfar", blev han helt stum, bara tittade, sedan kollade han upp på mig med tårar i ögonen och sa i väldigt låg ton -Men nu blir jag stolt Emelie... Så kramade han om mig, och den reaktionen beror mig fortfarande idag.
Det är så viktigt, och jag kan inte vara nog tydlig med detta, att det är så VIKTIGT att visa uppskattning för ens nära och kära när man har möjligheten till att göra det. Visst hade jag kunna tatuerat in "Morfar" när han gått bort, men det hade varit långt ifrån samma känsla jag får bära med mig ifrån den dagen.
Och varför det är ett skepp med, är för att min morfar älskade bådat och hade alltid önskat sig ett riktigt skepp.
Sedan blev det ett kompass bakom, på underarmen, och de är för att jag ska kunna hitta hem lättare om jag går vilse, hahah! Nejda, men den passade så bra med temat vatten jag kör underarmen med. Och den har jag tänkt ska bli lite mera "sprickig" som att det är lite marmoreringar i den. Sedan kommer överarmen bli själva himmlen, så det blir himmel och hav tema på vänstra armen.
Och den femte, men inte sista, så är det ju Johan, och det vet vi alla varför jag skrivit Johans namn på mig, av ren kärlek och uppskattning där med. Johan är min man, vi har snart varit gifta i två år och vi har stöttat varandra då det varit människor som inte delat våran mening med att gifta oss och nästan önskat otur över oss. Och Då valde vi att skriva våra namn på varandra för att vi verkligen älskar varandra så mycket. För mig är det en självklarhet att ha hans namn på mig, fast att jag knappt ser mina egna tatueringar, då jag är allt för van vid dom, och att det blivit en naturlig del av mig. Nu känns det mer konstigt om jag inte skulle ha dom på min kropp.
